IV AUTONOMITIDENS-FESTIVAL
10.–12.12. 2017

FINLAND 100 ÅR

IV AUTONOMITIDENS-FESTIVAL 10. & 12.12.2017

TEMA: VAD MÄNNISKAN TARVAR

Konstnärlig ledare Marja Rumpunen

Ritarihuone

Riddarhuset

VISIONER FÖR FINLAND

Riddarhuset, Riddargatan 1, 00170 Helsingfors

Söndagen den 10.12.2017

Kl 18.15 Professor Matti Klinge: Finland 1863–1917

Från Finlands ståndslantdag på Riddarhuset sammankallade av Rysslands kejsare och Finlands storfurste Alexander II till de finländska kvinnornas rösträtt som första i världen och självtändighetsdeklarationen.

Elfrida Andrée

Elfrida Andrée, foto av hennes far Andreas Andrée

Kl. 19.00 Elfrida Andrée och det kvinliga släktets höjande

Kammarmusik till äran av finländska kvinnornas rösträtt. Elfrida Andrée (1841 -1929) var Sveriges första kvinnliga kapellmästare samt Göteborgs och hela Europas första kvinnliga domkyrkoorganist. En omtyckt och uppskattad kompositör, som organiserade konserter även för mindre bemälda på Arbetareinstitutet. Till hennes vänkrets hörde bl. a. Viktor Rydberg, Henrik Ibsen och Selma Lagerlöf och hennes motto var:”Det qvinliga slägtets höjande”.

Musiker

Uppsala kammarsolister (www.musikiuppland.se): Nils-Erik Sparf, Klara Hellgren, violin, Bernt Lysell, violin och viola och Per Nyström, cello samt Marja Rumpunen, som instrument Helsingfors enda wienerflygel, en just reparerad Grand Seuffert från år 1855

Elfrida Andrées musik

Elfrida Andrées musik
Stråkkvartett A-dur (1861)
2 Romanser (1882) D–dur och G-dur
Andante quasi recitativo (1877)
Pianokvintett i e-moll (1865)
Stråkkvartett i d-moll (1887)

Planering av helhet Marja Rumpunen

Biljetter 20/15 € lippu.fi och vid dörren

Elfrida Andrée

Sari Havas i rollen av Elisabeth Järnefelt, foto av Jari Soini

VAD MÄNNISKAN TARVAR - KONSTENS FILOSOFI I FAMILJEN JÄRNEFELT

Universitetets solennitätssal Unionsgatan 34,
00170 Helsingfors

Tisdagen den 12.12.2017 kl 19.00

I familjen Järnefelt ägnade sig alla åt konst: av sönerna var Armas kompositör, Arvid författare, Eero bildkonstnär, Kasper kritiker och lärare och dottern Aino blev Jean Sibelius hustru. Det järnefeltska hemmet blev studenternas hemvist och deras litterära salong. Modern Elisabeth (1839-1929), var född i St Peterburg och i hennes korrespondens går det att avläsa tidens hektiska atmosfär, de tolstojska idéströmningarna, familjelivets betydelse, samt hur avgörande hennes betydelse blev för barnens utveckling till några av den tidens mest betydande kulturpersonligheter. Arvid Järnefelt, en av de viktigaste finländska filosoferna i början av 1900-talet, grunnar i sin även för nutiden aktuell ”Heräämiseni” på förhållandet mellan ande och materia.

Planering av helhet, val av texter och musik: Marja Rumpunen
Dramatisering: Marja Rumpunen och Sari Havas

Artister

Gabriel Suovanen, bariton, Sergei Filchenko violin, Marja Rumpunen, piano, Sari Havas i rollen av Elisabeth Järnefelt.

Musik

Pjotr Iljitš Tšaikovski (1840-1893):
Melodie Op. 42, No.3 för violin och piano

Armas Järnefelt (1869 Viborg - 1958 Stockholm)
Köyhä 1900? (text Otto Manninen)
En drömmares sång till livet, ded. till Maikki Järnefelt (text Jacob Tegengren)
Du, ded. till Liva Järnefelt, (text Karl Asp)

Jean Sibelius (1865-1957):
Svarta rosor op 36 no 1 (1899-1900)

Anton Stepanovich Arensky (1861–1906):
”Der Tag entweiht” Op. 49 No 1

Sergey Ivanovich Taneyev (1856-1915),
kompositör nämnd i Tolstojs ”Kreutzer-sonat”
Sonat för violin och piano (1911)
I Allegro II Adagio cantabile III Menuet (Allegretto) IV Allegro ma non troppo

Leo Tolstoi (1828 – 1910):
Vals

Biljetter 20/15 € lippu.fi och vid dörren

Järnefeltit (1896)

Familjen Järnefelt 1896

i bakraden från vänster Arvid, Armas, Eero och Saimi Järnefelt, sittande från vänster Aino Sibelius, Elisabeth Järnefelt, Jean Sibelius, Emmy, Eero och Elli Järnefelt, Mischa Clodt och Kasper Järnefelt.